Henke vill att jag har håret svart. Dom flesta av mina vänner säger iaf mörkt. Vissa, oftast släkten, hejar på rött. Jag är så trött på rött... Det blir trist så snabbt. Även om svart är en av de färger jag trivs bäst med, kanske det ändå inte riktigt är jag.

Jag kämpar nu med att ljusa upp håret. Jag vill se hur det ser ut "naturligt". Jag har sällan tålamod till längre processer, så jag bleker håret så det därmed slits sönder och blir helt gult.

Denna process kommer säkerligen sträcka sig över ett år. Sen får vi se. Jag är väldigt ovan vid att vara ljus i håret. I mina yngre år (nu låter jag jättegammal...) var jag även kallad Kameleonten, jag bytte hårfärg varje månad. Ååh, stackars hår... *tänker tillbaka* Jag var som duktigast i min svarta och en av mina blonda perioder, då jag lyckades hålla mig till samma färg ett helt halvår... *stolt* ;)

Aja, såhär har processen sett ut hittills: