Höll på att få en hjärtattack för några dagar sen... Jag och Henke skulle ta ut Donna på en promenaden. Jag öppnade balkongdörren innan, för att få in lite syre. Jag tänkte ju inte på att Henke även hade öppnat balkongfönstren... Så när vi gick ut hörde vi Duchess jama. Låter det så högt när hon jamar, tänkte vi. Men det kan ju bero på att hon var utomhus! Hon hade hoppat ut från balkongen och stod nu på marken och sträckte sig upp mot balkongen! Jag trodde hjärtat stannade! Jag satte mig på huk och började prata med Duchess. Hon tittade upp mot mig och kom tacksamt springande till min famn. *puh* Gick in med henne, såg till att allt var stängt, sen gick jag ut till Henke och Donna igen.

Läskigt värre! Med alla hundar i områden hade hon ju lätt kunnat bli uppskrämd och sprungit iväg... Så jag är så tacksam att hon stod kvar! Min lilla plutta...

Hon har dessutom blivit rymningsbenägen... Så fort man öppnar ytterdörren är hon där snabbt som blixten och försöker springa ut. Hon har redan smitit ut två gånger, men eftersom vi även har en port så spelar det inte så stor roll. Hon är ändå fast i trappuppgången =)

Kom hem från jobbet för en timme sen. Rastade Donna, satte igång en maskin tvätt, och nu väntar kaffet på mig! Har dock svårt att slita mig från datorn. Har Il Divo i hörlurarna. Så vackert så nackhåret reser sig!